Sök
Store Mosse nationalpark
""

Fågelrika områden

Stora Gungflyet, Blådöpet, Horssjö och Häradsösjön är 4 fågelrika områden i Stora Mosse nationalpark.

Om upplevelsen

Stora Gungflyet

Ett kärrområde längs södra sidan av Kävsjön. Gungflyet består av en rotfilt som delvis flyter på vattnet. Här häckar tranan, ofta kan man se fåglarna söka föda i den böljande vegetationen.

Vår och höst är de översvämmade gungflyområdena viktiga rastplatser för många andfågelarter. Gungflyet erbjuder också ett skyddat tillhåll under den känsliga ruggningsperioden då fåglarna för en kort tid förlorar flygförmågan.

Tranan, karaktärsfågeln framför andra, häckar ute på Gungflyet. Ofta kan man se fåglarna parvis söka föda i den böljande gröna vegetationen.

Växtligheten är idag mycket enhetlig över stora områden. Bland de allmänt förekommande arterna finns till exempel topplösa, vattenklöver, kråkklöver, flaskstarr och dyfräken. Större delen av gungflyet är trädlöst, men bitvis tätt beväxt med pors.

Blådöpet

Vattenrikt och väldigt svårforcerat. Detta har lett till många historier om försvunna djur och människor. Blådöpet betyder "den bottenlösa mörka öppningen i mossen".

Det cirka fyra kilometer långa Blådöpet börjar vid Kalvasjön i nordost och skär tvärs igenom hela södra delen av mossen. Det mynnar slutligen ut i Storån. Kärrdråget är uppbyggt av fastare vitmossetuvor med mellanliggande stora vattenrika partier där man hittar såväl gul som vit näckros och den vackra missnen (vildkallan).

Inom Blådöpet hittar vi också vattenklöver, kråkklöver, vattenmåra, kärrsilja, myrlilja och flaskstarr. Här finner vi också stora områden med dvärgbjörk och pors.

Fågellivet i och omkring Blådöpet är artrikare än ute på det omgivande mosseplanet. Där finner man mest ängspiplärka och ljungpipare medan man här dessutom hittar arter som rödbena, grönbena, storspov och enkelbeckasin. Bland änder hittar vi framför allt gräsand och kricka och inom dessa vidsträckta kärrmarker hittar vi också de häckande tranorna som här får vara helt ostörda av människor.

Här ute vid Blådöpet kan man också under ljumma vår- och försommarkvällar få höra dvärgbeckasin och småspov spela upp sina typiska läten.

Horssjön och Häradsösjön

Häradsösjön torrlades nästan helt vid Kävsjöns sänkning. Horssjön sänktes på 1870-talet. De torrlagda bottnarna användes som slåtter- och betesmarker till ett stycke in på 1900-talet. I dag finns kärr och gungfly där sjöarna låg.

Under vårens högvatten kan särskilt Horssjön återfå något av sitt forna utseende. Då samlas stora mängder fåglar här. Älgarna trivs i detta område och det finns ett fågeltorn vid Kvarnö vid kanten av sjön.

 

Tid

Hela året

×