Tyresta nationalpark
Foto: Jessica Ångström

Skogliga säkerhetsåtgärder - granbarkborre

Längs med Barnvagnsslingan och vägen mot Lanan har flera granar angripits av granbarkborre. 2021 påbörjade Stiftelsen Tyrestaskogen att fälla dessa granar som en säkerhetsåtgärd. Fler granar har behövt tas ned under våren 2023, särskilt runt Barnvagnslingan. Anledningen är att granarna annars riskerar att falla över gående på leden. Särskilt Barnvagnslingan är högt prioriterad då den är en av områdets mest välbesökta leder. Granar angripna av granbarkborre behöver tas ned ganska omgående. Om man väntar för länge förmultnar stammen inifrån och blir både svår och farlig att ta ned.

Granbarkborre och skyddad natur


Ett av nationalparkens syften är att långsiktigt bevara och utveckla naturvärden och biologisk mångfald. Skogen lämnas för fri utveckling och döda träd lämnas kvar. Det innebär att vi under rådande regelverk, på andra håll inte kommer att fälla angripna träd, som inte anses utgöra en säkerhetsrisk.

Vad är en granbarkborre?


Det finns många arter av barkborrar, men den art som massförökar sig och orsakar de storskaliga angreppen på gran är den åttatandade granbarkborren. Den har fått sitt namn på grund av små urgröpningar på täckvingarna som tjänstgör som skovlar då gnagmjölet ska pressas ut genom barken. I maj gnager hanarna en parningskammare och släpper ut doftämnen för att locka till sig honor – och fler hanar. Små men många ökar förutsättningen att erövra granens försvarssystem. Fler än en hona kan flytta in, vilket gör det hela mycket effektivt
Äggen kläcks till larver som gnager en egen liten gång och förpuppas. Den nykläckta borren tar sig sedan ut genom ett litet hål. Ibland övervintrar den i trädet, men ofta i marken intill. Med ett varmare klimat ökar förutsättningarna för att borren kan hinna med två svärmningar per år, istället för en.

Varför så många angripna granar nu?


Sommaren 2018 var både varm och torr, och till följd av detta blev många granar torkstressade, med nedsatt försvar som konsekvens. Och det betydde gott om mat och boplats åt granbarkborrar. I ett större och längre perspektiv anses det nya skogslandskapet med stora arealer av planterad gran i kombination med ett varmare klimat vara gynnsamma faktorer för borrens framfart.

Vinnare och förlorare


Skogsägarna är de stora förlorarna och det handlar om stora ekonomiska värden både på kort och på lång sikt. Även landskapsbilden och upplevelsevärden kan komma att påverkas negativt. Och bland skogens invånare missgynnas flera mykorrhizzabildande svampar. Men det finns också många arter som gynnas. Till vinnarna hör alla de arter som är beroende av död ved. Dvs om man låter de döda granarna ligga kvar, vilket oftast endast sker i skyddad natur. En död gran är med andra ord rik på biologisk mångfald. 120 insektsarter följer med granbarkborren. Rovflugor, parasitsteklar, skalbaggar och granbarkborrens fiende nummer ett - myrbaggen. Och med tiden kommer ljusluckorna i skogen erbjuda plats åt olika lövträd.

Just nu ligger många fällda stammar och ris kvar, vilket en del anser påverka det estetiska värdet.

Läs gärna mer på Skogsstyrelsens och Naturvårdsverkets hemsidor om åtgärder gällande granbarkborre i skog och skyddad natur. I boken Gran, en grandios historia av B. Ehnström finns allt som är värt att veta om gran och alla de arter som den knyter till sig.

Dela med dina vänner

Dela den här sidan med dina vänner på Facebook, X (tidigare Twitter) och via mail.