Växtliv

I den västra delen av nationalparken, närmare fastlandet, dominerar hällmarkstallskog. Längre ut glesnar öarnas skogstäcke och barrträden ersätts av lågvuxen lövskog med al, asp, björk, och ask. I klippskrevor och på stenstränder kan du njuta av fackelblomster och strandaster.

De öppna markerna på Bullerö, Rågskär och Långviksskär har genom tiderna använts till bete och för att ta foder till djuren. Även idag sköts de genom bete och slåtter för att de inte ska växa igen.

På de magra hällmarkerna finns små kärr med vitmossor och hjortron. I kanterna växer kråkris, ljung och odon. Ytterskärgårdens vegetation för tankarna till den svenska fjällvärlden. Mycket blåst, hårda vintrar och regnfattiga somrar sätter sin prägel på naturen i skärgården liksom i fjällen.

Nationalparkens saltstänkta och karga klippstränder tillhör lavarna. Strax ovanför vattenytan växer den svarta och hala saltlaven. Utom räckhåll för vågornas skvalp växer ett bälte av kartlavar tätt tryckta intill berget. Till kartlavarna hör den vackert färgade praktlaven.

Bergrunden i nationalparken består till största delen av granit och leptit. Vegetationen på dessa sura bergarter skiljer sig avsevärt från den som påträffas i skärgårdens mer kalkrika områden, där växtligheten är rikare.