Historik
Riksdagen beslutade den 6 maj 1927 att Norra Kvill skulle avsättas som nationalpark.
Den ursprungliga parken var liten och omfattade endast de i dag centrala delarna kring Stora Idgölen. Under våren 1994 utökades parken till sin nuvarande storlek på 111 hektar. Den skötselplan som gäller för parken tillkom i samband med utökningen och 2014 uppdaterades föreskrifterna för Norra Kvill.
Ett klipp från det beslutet vid utvidgningen 1994:
Sammanfattande motivering
Som orörd skog i södra Sverige håller de centrala delarna av Norra Kvill unikt hög kvalitet med stora naturvårdsvärden. Området är också en betydande sevärdhet. Med utvidgningen får området betydligt bättre avgränsning och kommer att omfatta en hel bergkulle samt hela avrinningsområdet kring Stora och Lilla Idgölen. Den unika karaktären motiverar att området trots en fortfarande begränsad areal bibehålls som nationalpark.
Kan skogsbrand rädda skogen?
Skogen har formats av otaliga bränder genom århundradena. På riktigt gamla tallar finns spår efter uppemot åtta bränder. Förr i tiden var branden skogens normala föryngringsmetod. När elden dragit fram kunde nytt liv spira.
Idag är det över 100 år sedan skogen brann. Om det inte brinner igen, kommer tallbeståndet att minska på sikt till förmån för granen. Naturvårdaren står inför alternativen att antingen bränna den värdefulla gammelskogen och riskera både gran och tall eller låta naturen ha sin gång och se tallskogen långsamt försvinna.