Skuleskogens nationalpark
En lång och djup skreva i berget.Foto: Erik Engelro

Slåttdalsberget med Slåttdalsskrevan

Det mest populära besöksmålet i Skuleskogen är Slåttdalsskrevan, en 200 meter lång, 30 meter djup och 7 meter bred skreva som klyver Slåttdalsberget i två delar. Uppifrån Slåttdalsberget är det fantastisk utsikt över Skuleskogen och resten av Höga Kusten.

Om upplevelsen

Slåttdalsberget och den mytomspunna skrevan ligger mitt i nationalparken och kan nås från alla tre entréer. Det är en fin dagstur där du upplever många av nationalparkens kännetecken. Nordväst om skrevan finns en höjd med bra utsikt som lämpar sig som fikaställe. Missa inte heller "omvägen" över  Slåttdalsberget. Här är utsikten över Höga Kusten verkligen vidsträckt.

En tjej med stor ryggsäck som står på en klippa framför en utsikt ut över skog, tjärnar och havet.

Från Entré Väst

När du vandrar från Entré Väst går du igenom de trolska skogarna i västra delen av parken och du bjuds på flera utsikter längs vägen. Denna vandring är 6 km enkel väg och lite längre än att gå från Syd eller Nord, men vi brukar ändå rekommendera att gå från Väst eftersom det är finast.

Från Entré Nord

Att vandra från Entré Nord är också en fin upplevelse. Då startar du nära havet och passerar en sandstrand i Salsviken innan leden viker brant uppför. Du kommer upp till den fridfulla tjärnen Tärnättvattnet. Här är det utsikt upp mot Slåttdalsskrevan och det finns en stuga och rastplats. Leden fortsätter sedan i brant och stenig terräng upp till Slåttdalsberget. Denna vandring är 4,5 km enkel väg, men brantare än att gå från Väst.

Från Entré Syd

Att vandra från Entré Syd är kortast, 3,5 km enkel väg, men också brantast och inte riktigt lika fint som att gå från de andra entréerna. Leden går ganska konstant uppför genom skogen och du får inga fina vyer förrän du kommer fram till Slåttdalsberget. Även om vandringen från Syd är kortast är det viktigt att ha i åtanke att det är en krävande vandring. Det är bitvis stenigt och besvärligt och det går långsamt att vandra så mycket uppför.

Undvik Entré Syd mitt i sommaren! Vissa dagar blir parkeringen så full att nationalparksförvaltningen måste stänga denna entré. Och det är inte heller så trevligt att vandra i "lemmeltåg" och ständigt möta folk. Du får en finare upplevelse om du utgår från Väst eller Nord.

Vandra på vintern

Slåttdalsberget och skrevan går att besöka även vintertid, men tänk på att det kan vara mycket snö. Du kan behöva snöskor eller skidor. Det kan också vara snöfattigt men väldigt isigt och halt, då behöver du broddar under skorna och bra stavar. Läs mer om att besöka Skuleskogen på vintern här:

Vinter

Karta

Här hittar du en karta över Skuleskogen som visar nationalparkens leder:

Karta över leder och rastplatser

Slåttdalsbergets geologi

Slåttdalsberget består av nordingrågranit och är i de övre delarna mer eller mindre helt trädlöst. Efter isens avsmältning var berget en period ett stort grund strax under havsytan.

Landhöjningen var snabb under denna period och snart var bergets topp uppe i ytan. Bottenhavet var väsentligt större än idag och vind och vågor hade stora ytor att ta fart över. Den morän med block, sten och grus som inlandsisen lämnat efter sig spolades effektivt bort.

Berget som fortsatte att höja sig ur havet var länge den yttersta utposten i skärgården och påverkan från vågor och vind pågick under lång tid. Bergen i nationalparken väster om Slåttdalsberget utsattes för samma påverkan men skyddades lite grand från de kraftigaste vågorna. Tillräckligt för att det lösa materialet skulle bli kvar i skrevor och sänkor.

Dessa bergstoppar har därför erbjudit en något mindre fientlig miljö för olika växter att etablera sig i. Därför finns på dessa berg idag en gles hällmarkstallskog

Slåttdalsberget delas i den norra delan av den cirka 200 meter långa och 30-40 meter djupa Slåttdalsskrevan.

Där skrevan nu gapar tom bildades för 1200 miljoner år sedan en diabasgång. Flytande magma trängde upp från jordens inre och stelnade. Den mer lättvittrade diabasen har sedan eroderat bort. Flera istider och efterföljande hav och landhöjningsprocesser har med tiden hjälpt till att rensa ur skrevan.  

Tid

Hela året

Dela med dina vänner

Dela den här sidan med dina vänner på Facebook, X (tidigare Twitter) och via mail.